"Kommer robotarna att ta över städningen?" Jag förstår väl oron bakom den frågan. Den teknologiska utvecklingen går snabbt, och det är naturligt att undra vad det innebär för våra jobb. Men som teknolog som jobbar med den här utvecklingen varje dag, och som följer tekniktrender nära, vill jag ge en mer nyanserad bild av framtiden.
Det stora skiftet inom städning
När vi pratar om framtidens städning ser många framför sig robotflottor som susar genom korridorer medan människor står sysslolösa vid sidan av.
Sanningen är att robotiseringen redan är igång.
Vi ser golvrobotar i bruk både i våra hem och i vissa professionella miljöer. Men inom städbranschen går förändringen långsammare, mycket på grund av kostnadstryck.
Den verkliga transformationen handlar därför just nu inte främst om robotar, utan om övergången från schemalagd till behovsbaserad lokalvård.
Många arbetar fortfarande enligt principen "alla får lika mycket, oavsett behov". Mötesrummet som stått tomt i tre dagar? Får full städning. Matsalen som haft 200 besökare? Samma standardrutin.
Detsamma gäller toaletter: en liten toalett längst in på femte våningen kan städas lika ofta som toaletten vid matsalen, även om den första kanske haft tre besök, medan den andra haft fyrtio.
Det är inte effektivt. Det är inte hållbart. Och det kommer att försvinna.
Tre realiteter som förändrar allt
Här är tre observationer från frontlinjen som jag tror kommer förändra hur vi ser på framtiden:
Realitet 1: Data är den nya detektiven
Varje gång någon öppnar en dörr, använder en tvålautomat eller går in i ett mötesrum lämnas digitala spår. Sensorer registrerar rörelse, luftkvalitet förändras, temperaturer svänger. Inom några år kommer vi att ha realtidsdata från tusentals kontaktpunkter i varje byggnad.
Konsekvens: Vi går från att gissa var städning behövs till att veta det exakt. Inte bara var, utan när, hur mycket och i vilken prioritet.
Realitet 2: Kunden kräver förutsägbar kvalitet
Användarna av byggnader förväntar sig att allt är rent och i ordning när de behöver det. Efter Covid är mönstren mer oförutsägbara. Mötesrum kan stå tomma i dagar, medan matsalar och gemensamma utrymmen fylls snabbt.
Konsekvens: Städning måste bli behovsstyrd och flexibel, så att kvaliteten upplevs som förutsägbar. Det handlar om att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Realitet 3: Kompetenskriget har redan börjat
Samtidigt som branschen digitaliseras, har vi svårt att rekrytera. Unga människor vill inte in i en bransch de uppfattar som gammalmodig och ointressant. Paradoxalt nog har vi aldrig haft större behov av kompetenta människor – bara i nya roller.
Konsekvens: De som inte transformerar arbetsmiljö och arbetsinnehåll nu, kommer inte ha folk att driva verksamheten med om tio år.
Varför jag inte tror på robotövertagande (och vad jag tror på istället)
Robotar är bra på repetitiva, förutsägbara uppgifter i kontrollerade miljöer. Städning kan ofta vara det motsatta: Oförutsägbart, kontextuellt och relationsbaserat. En robot kan rengöra 500 kvadratmeter golv med nästan felfri precision, men den kan inte avgöra om våta spår på golvet kommer från regnblöta skor eller från en vattenläcka, eller märka att någon jobbar övertid och anpassa ljudnivån därefter.
Det jag tror på är intelligent orkestrering. Tänk dig städning som ett avancerat logistikföretag:
- Förutsägande planering baserad på faktisk användning och behov
- Dynamisk resursfördelning som reagerar i realtid
- Proaktiv kvalitetssäkring som förebygger problem innan de uppstår
- Kontinuerlig optimering som lär sig av varje operation
Detta kräver människor – men med helt andra färdigheter än idag.
Roller som förändras
År 2035 kommer städbranschen fortfarande ha samma nyckelroller som idag, men innehållet i jobben kommer att se helt annorlunda ut. Digitaliseringen kräver att varje roll lyfts till en ny nivå:
- Planerare blir städstrateger
De ska inte bara sätta upp rutiner, utan analysera data, se mönster och utforma planer som anpassas i realtid. - Driftledare blir kvalitetsorkestratörer
De leder inte bara människor, utan också robotar, sensorer och logistiksystem. Deras uppgift är att få allt att samspela sömlöst. - Städledare blir relationsbyggare
Förutom yrkeskunskap och ledarskap ska de bygga förtroende, följa upp kunder och se till att tjänsterna skapar trivsel och trygghet. - Drifttekniker får nya ansvarsområden
De ansvarar inte bara för byggnad och tekniska installationer, utan måste även hantera robotflottor och sensorsystem – inklusive underhåll, felsökning och daglig drift.
Gemensam nämnare: Städkompetensen breddas. Förutom yrkeskunskap och metodik blir teknologiförståelse, dataanalys och strategiskt tänkande avgörande för framgång.
Varför timing faktiskt spelar roll
Jag har sett många städföretag vänta på den "perfekta" tekniken eller det "rätta" tillfället. Men det är att missförstå hur digitalisering fungerar.
Det handlar inte om att vara först med den senaste prylen. Det handlar om att bygga digital mognad över tid. Företag som börjar med små experiment nu – som att testa en sensor här, en planeringsapp där – bygger gradvis förståelse för vad som faktiskt fungerar i deras verksamhet.
När de stora förändringarna kommer har de redan byggt den kompetens och kultur som krävs. De som väntar på att "tekniken ska mogna" måste både lära sig tekniken och förändra hela organisationen samtidigt. Det är mycket svårare.
Slutsatsen ingen pratar om
Det verkliga hotet mot städbranschen är inte robotar. Det är irrelevans.
Medan vi oroar oss för automatisering, omdefinierar andra branscher vad "service" betyder. De skapar förutsägande, osynliga, perfekt anpassade upplevelser som får dagens schemalagda städning att kännas gammalmodig och stel.
Samtidigt styrs proptech-utvecklingen inom fastighetsdrift till stor del av teknik- och ingenjörsdrivna områden som energi, ventilation och säkerhet. Städning halkar efter – trots att det är en av de största arbetsinsatserna och kostnaderna. Här finns en enorm möjlighet att hämta in mer kompetens, skapa mer spännande jobb och leverera bättre inomhusmiljö till lägre kostnad.
De i branschen som förstår detta – och agerar på det – kommer inte bara överleva övergången till 2040. De kommer att forma den.
Transformationen har redan börjat. Frågan är inte om du vill vara med. Frågan är vilken roll du vill spela.
Bjørn Olav Erland
Bjørn Olav är CTO och medgrundare av Datec. Han har djup teknisk kompetens och en unik förmåga att omsätta den i kontinuerligt arbete med produktutveckling och innovation. Bjørn Olav har en särskild förmåga att skapa värde genom teknik, och ligger långt framme inom operativ förståelse och tillämpning – till exempel när det gäller användning av AI.
